Nyhetsbrev #3 2018

Dela nyhetsbrevet:

» Nytt från Bryssel    » Industri & näringsliv    » Forskning    » Hälsa    » Miljö    » Kultur   

Bryssel kokar av förhandlingar trots orealistisk tidsplan


I nyhetsbrevet i maj kommenterade vi EU-kommissionens förslag till långtidsbudget för perioden 2021–2027. Kort därpå presenterade kommissionen de olika förslagen till EU-program, såsom utbildningsprogrammet (Erasmus+), ramprogrammet för forskning och innovation (Horizon Europe) och de olika strukturfondsförslagen. Direkt därefter inleddes förhandlingarna inom ministerrådet och i Europaparlamentet, vilka nu varit i full gång sedan i juli. Bryssel formligen kokar av förhandlingar just nu. Parallellt med de formella förhandlingarna, vilka sker på en och samma gång i ministerrådet och i parlamentet, försöker alla intressen göra sig hörda och allra helst få några medlemsstater och de viktigaste Europaparlamentarikerna att lyfta in just deras ändringsförslag i förhandlingen. Så också vi och våra likasinnade vänner i olika nätverk, såsom inom Vanguardsamarbetet och CPMR. Alla vet att det är nu det gäller. Frågan är bara hur länge påverkansfönstret kommer att vara öppet.

Tidsplanen var redan från början orealistiskt tajt, med förhoppningar från EU-kommissionen om att gå i mål med budget- och programförhandlingarna redan före valet till Europaparlamentet i maj 2019. Inga av de jag pratar med tror dock längre på detta, om de ens någonsin trott på det. Det gäller även personer som håller i förhandlingarna för det österrikiska ordförandeskapets räkning, vilket inte säger lite då ordförandeskapet i ministerrådet av hävd utgörs av professionella förhandlingsoptimister. Ordförandeskapens framgång mäts nämligen i hur effektiva de varit i att avsluta komplicerade förhandlingar. Således ingen fjäder i hatten att vänta för Österrike när det gäller budget- och programförhandlingarna. Knappast heller för det efterföljande rumänska ordförandeskapet, som tar över stafettpinnen i januari 2019. Det skulle innebära att förhandlingarna inte skulle kunna slutföras förrän tidigast efter att det nyvalda parlamentet har tillträtt och den nya EU-kommissionen hunnit formera sig samt fått det nya parlamentets godkännande. Men då har vi sannolikt kommit så pass långt in på hösten 2019 att det nog är rimligare att anta att förhandlingarna är i mål först 2020. Jag gissar våren 2020, om jag ska vara optimist.
 
Carl-Albert Hjelmborn, VD Skåne European Office

Nytt från Bryssel

State of the Union

Kommissionsordförande Jean-Claude Juncker höll sitt årliga tal i mitten av september och det innehöll få överraskningar. Det traditionella talet var Junckers sista som kommissionsordförande. I talet gjorde han ett ytterligare försök att hålla ihop EU och peka på dess framgångar. Han önskade se respekt för EU:s grundläggande värderingar och påminde om samarbetets syfte; att skapa fred och frihet. Han underströk att Europa aldrig bygger murar mot resten av världen och att EU ”måste våga säga nej till ohälsosam nationalism”. Han passade också på att påminna om hur EU har stått starkt efter den ekonomiska krisen och skapat 12 miljoner nya europeiska arbetstillfällen sedan 2014. Juncker kommenterade också ”Brexit” och menade att Storbritanniens beslut måste respekteras, men påminde samtidigt om att man inte skulle kunna åtnjuta samma fördelar som icke-medlem.
  
Övrigt att notera i talet: 

  • EU:s medlemsstater borde själva få bestämma över sommar- och vintertid. 
  • Den gemensamma europiska valutan (euron) har varit en succé, men det borde vara dags för en expandering.
  • EU:s medlemsstaters möjligheter att lägga veto i EU:s utrikespolitik på ”vissa områden” borde begränsas.
  • Trans- och internationella företag borde betala skatt i det land där de är verksamma.
  • Internetleverantörer bör kunna hållas mer ansvariga när deras kunder/användare försöker sprida och/eller verka för terrorism på Internet.
  • EU:s medlemsstater måste sluta att se relationen till Afrika som enbart ett ”donations-förhållande”.

Besök från planeringsenheten från Lunds Universitet

Tidigare i september genomförde planeringsenheten på Lunds universitet ett två dagar långt studiebesök i Bryssel. På agendan stod bland annat besök i både EU-parlamentet och på Sveriges ständiga representation i Bryssel. Dagen började på Skåne European Office med en presentation av verksamheten i allmänhet, men med ett fokus på forskning och innovation i synnerhet. Temat kvarstod vid nästa möte med danska Region Hovedstadens Brysselkontor, där deras framgångsrika samarbete mellan universitet och relevanta aktörer i Bryssel presenterades. Studiebesöket fortsatte med ett samtal med Johan Stierna från Generaldirektoratet för forskning och innovation (Europeiska kommissionen), om vad universitetet bör tänka på inför Horisont Europa, EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation. Dagen avslutades med en guidad tur i EU-parlamentet samt ett möte med en av Miljöpartiets parlamentariker, Jakop Dalunde, ledamot i utskottet för forskningsfrågor.

Under fredagen gjordes ett besök på Sveriges ständiga representation och en träff med utbildningsrådet Åsa Petri. Hon presenterade rådets arbete, med inriktning på utbildningsområdet. Planeringsenheten träffade också Klara Engels-Perenyi på enheten för högre utbildning inom Generaldirektoratet för utbildning och kultur (Europeiska kommissionen), där bland annat kommissionens förslag till EU-program på utbildningsområdet (Erasmus+) diskuterades.

Välkommen Lärosäten Syd och Rickard!

En av höstens nyheter är att Lärosäten Syd – det vill säga Högskolan Kristianstad, Lunds universitet, Malmö universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, Blekinge Tekniska Högskola Blekinge och Högskolan i Halmstad - numera har en representant i Bryssel, samlokaliserad med Region Skåne och Kommunförbundet Skåne i Skåne European Office lokaler. Det är Sveriges första rena lärosäteskontor i EU:s huvudstad, men

Rickard själv har gedigen erfarenhet av liknande arbetsuppgifter då han de senaste nio åren har arbetat för skotska universitets räkning.

Målet med verksamheten är att öka lärosätenas profil på EU-nivå, att stödja ett ökat deltagande i EU:s forskningsprogram, att förbättra bevakning och påverkan av EU-policy och program samt att stödja byggandet av djupare internationella partnerskap.

Den 7 december organiseras ett lanseringsevent för Lärosäten Syd i Bryssel där rektorer och vice-rektorer kommer att finnas bland deltagarna. Fokus kommer att ligga på nätverkets ambition på EU-nivå och lärosätenas spetskompetens.

Ledningsforum i Bryssel

Den 12 september möttes Ledningsforum i Bryssel för en heldag av utvecklingsdiskussioner med EU-fokus. Ledningsforum utgörs av Region Skånes utvecklingsdirektör, samtliga enhetschefer från Avdelningen för regional utveckling, chefer från Region Skånes kulturförvaltning, bolagens VD:ar från BRS-bolagen och Innovation Skåne AB.

Den övergripande frågeställningen för dagen löd: Hur arbetar Region Skåne i Bryssel och hur kan vi gemensamt förbättra vårt EU-arbete? Agendan var fullspäckad och inleddes med en diskussion om hur de olika enheterna och bolagen arbetar med EU-programstöd idag och vilka erfarenheter de har från det. Det följdes av en fördjupning om digitalisering med föredrag av Christine Simon och Andrea Halmos från Generaldirektoratet för digitala frågor (Europeiska kommissionen). Luukas Ilves, från tankesmedjan The Lisbon Council bidrog med en bredare reflektion om de digitala utmaningarna för ett modernt samhälle, med utgångspunkt i erfarenheter från de digitala satsningar som gjorts i Luukas hemland Estland och olika insatser som genomförts och föreslagits på EU-nivå.  

Under lunchen talade Juri Laas, pressekreterare för Europeiska rådet. Han informerade om de stora utmaningarna för EU just nu, såsom, Brexitförhandlingarna, diskussionerna om Polen och Ungern vad gäller respekterandet av grundläggande press- och yttrandefrihetsprinciper, svårigheterna att komma överens på asyl- och migrationsområdet, relationerna till USA och Ryssland samt de pågående budgetförhandlingarna om EU:s långtidsbudget. Under lunchen närvarade också chefer från andra svenska regionkontor.

Eftermiddagen bestod huvudsakligen av ett panelsamtal med representanter från tre andra regioner, som likt Skåne profilerar sig som innovationsstarka: Skottland, Baskien och Emilia-Romagna. Samtalet behandlade vikten av att ha ett brysselkontor som är nära kopplat till hemmaorganisationen, tydliga regionala prioriteringar och ett effektivt påverkansarbete.

Sammanhållningspolitiken 

Haltande förhandlingar om sammanhållningspolitiken 

Hösten har inletts med bråda dagar i Europaparlamentet som redan börjat positionera sig beträffande kommissionens olika förslag till program för budgetperioden 2021–2027. Vad gäller sammanhållningspolitiken har parlamentets rapportör för Interregförordningen lagt fram sina ändringsförslag som bland annat skulle innebära en förminskning eller borttagning av den så kallade komponent fem. Komponent fem i förslaget syftar till att öppna upp för konkreta samarbetsprojekt mellan europeiska regioner oavsett geografi. Ändringsförslaget har stött på patrull inte minst från olika Vanguardregioner, däribland Skåne, som sedan lanseringen av förslaget i våras har välkomnat denna möjlighet.

Den 25 september bjöd Kommissionär Corina Cretu, med ansvar för regionalpolitik i kommissionen in samtliga euroepiska regionkontor för en dialog om sammanhållningspolitiken efter 2020. Cretu tryckte bland annat på att det nya förslaget innebär en politik där alla regioner deltar samt har ambitionen att vara en modern och mer dynamisk sammanhållningspolitik.

Eric von Breska , direktör för kommissionens Generaldirektorat för regional- och statspolitik, rapporterade från pågående förhandlingar i ministerrådet och i Europaparlamentet, där han betonade de diametralt motsatta faser de två beslutande institutionerna befinner sig i. Europaparlamentet strävar efter en gemensam position i alla förslag som rör sammanhållningspolitiken innan årsskiftet. Detta för att säkerställa beredskap att inleda förhandlingarna med ministerrådet tidigt 2019, allt för att vara klar innan valet till Europaparlamentet i slutet av maj nästa år. Ministerrådet och således medlemsstaterna, verkar inte alls ha lika bråttom. De har än så länge endast inlett diskussioner mellan medlemsstaterna inom två av de totalt åtta block som sammanhållningspolitiken delats in i.

Det finns många röster i pågående förhandlingar som välkomnar kommissionens förenklingsarbete, men när diskussionerna väl konkretiseras tycks det inte vara helt lätt. Även kommissionens vilja att knyta sammanhållningspolitiken närmare den europeiska planeringsterminen har väckt kritiska röster i de inledande diskussionerna. Givet de två lagstiftande institutionernas skilda förhållningssätt till förhandlingarna ökar risken att ambitionen om att klara av förhandlingarna om de nya förordningarna innan Europaparlamentsvalet inte kommer att infrias.

Forskning och innovation

Förhandlingsläget för Horisont Europa

Förhandlingarna om den nya långtidsbudgeten i full gång även vad gäller Horisont Europa – Europeiska kommissionens förslag till nytt ramprogram för forskning och innovation. Horisont Europa är ett av de EU-program som föreslås få en förstärkning i i EU-budgeten, till drygt 90 miljarder euro. Parlamentet föreslår en ytterligare ökning till 120 miljarder. Parlamentets föredragande, Christian Ehler, menar till och med att en ännu större ökning behövs för att nå EU-målet om att investera minst 3% av BNP i forskning och innovation. Flera parlamentariker anser att den låga beviljandegraden i Horisont 2020 också är ett argument för en större forsknings- och innovationsbudget. Budgetdiskussionen har inte påbörjats i rådet än och är avhängig diskussionen om EU:s långtidsbudget som helhet.

Forskningsministrarna har däremot börjat förhandlingarna kring ett antal andra frågor inom Horisont Europa. En stötesten är den legala bas som föreslagits av kommissionen för det specifika programmet, där de använt sig av fördragsstöd utanför forskningsområdet. Detta ger parlamentet medbestämmande enligt ordinarie lagstiftningsförfarande i delar som berör programmets innehåll, vilka tidigare bara krävt ett godkännande från parlamentet.

Mellan medlemsstaterna råder det i övrigt ganska stor samstämmighet om programmets struktur och delvis innehåll. Några länder vill dela upp det tematiska kluster inom ”globala utmaningar” som avser säkra och inkluderande samhällen. Detta är också något som föreslås i föredragande EU-parlamentarikers ändringsförslag. Kommissionen å sin sida är mån om att inte dela upp några kluster utan istället underlätta synergier och samverkan mellan olika teman genom att bunta ihop dem.

Som konstaterats i föregående nyhetsbrev är en av nyheterna i Horisont Europa ”missions”, det vill säga utmanings- eller uppdragsdriven forskning och innovation. Hur detta instrument ska genomföras lämnas ganska öppet i kommissionens förslag, men diskussionen om tänkbart innehåll har redan påbörjats av intressenter genom olika seminarier och inspel i Bryssel. Kommissionens tanke är att definiera ett fåtal ”missions” inom ramen för de strategiska programmen och arbetsprogrammen, för vilka de öppnat upp för konsultationer inom en snar framtid med medlemsstaterna och intressenter. Många medlemsländer vill dock ta in områden för ”missions” och partnerskap i det specifika programmet.

En annan stor fråga handlar om så kallat breddat deltagande, vilket är åtgärder för att öka deltagandet i Horisont Europa bland aktörer från de nyare EU-länderna. De senare vill gärna ha in horisontella verktyg
som geografiska kriterier, medan en majoritet av övriga länder anser att det är projektens kvalitet som ska avgöra. En liknande motsättning finns i parlamentet, där förslag om geografiska hänsynstaganden lagts fram.

Parlamentet och kommissionen hoppas fortfarande på beslut innan EU-parlamentsvalet i maj nästa år men medlemsstaterna är dock inte lika angelägna om att påskynda processen. Trots att det österrikiska ordförandeskapet utlovat framsteg inför forskningsministrarnas nästa möte i november, är en överenskommelse mellan de lagstiftande organen innan valet osannolik.

Kommissionen söker kandidater till styrelsen för European Open Science Cloud
 

Hälso- och sjukvård

Ny förordning underlättar gränsöverskridande vård

En ny förordning som möjliggör gränsöverskridande erkännande av digitalt ID (eID) i alla EU-länder trädde i kraft den 29 september. Förordningen om eID är en del av genomförandet av en digital inre marknad och är tänkt att underlätta bland annat för gränsöverskridande vård. Förordningen innebär att medborgare med eID ska kunna använda offentliga tjänster som kräver elektronisk identifikation i alla EU:s medlemsstater. Den administrativa bördan förväntas minska genom till exempel möjlighet att använda elektroniska signaturer. Även åldersverifikation för tillgång till hemsidor och sociala medier ska bli enklare.

Syftet med den nya lagen är att skapa en säkrare onlinemiljö för medborgarna och förenkla administration för både privat och offentlig sektor. För att ett nationellt eID ska kunna användas utomlands måste medlemsstaten där det utfärdats först notifiera sitt eID-system till kommissionen, som i sin tur behöver godkänna det. Tyskland och Italien är i nuläget de enda länder som slutfört processen men flera andra medlemsstater har påbörjat den, dock inte Sverige.

Infrastruktur

Designscapes

Designscapes är ett projekt som erbjuder så kallade ”cascading grants”. Det innebär att projektet används för att göra utlysningar som mindre aktörer kan svara på, utan att behöva bekymra sig om mycket av den administrativa börda som annars förknippas med EU-finansiering.

Designscapes söker förslag på projekt som kan bidra till att lösa utmaningar i städer och urbana områden. Alla typer av organisationer är välkomna att ansöka men de ser gärna bidrag som inkluderar designers och entreprenörer från kreativa näringar.

STRING-möte i Europaparlamentet

Med anledning av att budgetförhandlingarna är i full gång i Bryssel ordnade STRING:s medlemmar och deras EU-kontor ett möte i Europaparlamentet för att framföra sin syn på hur Connecting Europe Facility (det främsta EU-programmet för infrastrukturprojekt) borde utformas i nästa programperiod.

STRING välkomnade särskilt att förslaget innebär fortsatt bidragsfinansiering i stor utsträckning; att Kommissionen fortsatt är positiva till Fehmarn Belt-tunneln; fokus på att minska transportsektorns klimatpåverkan; och att de vill möjliggöra synergier mellan olika EU-program i större utsträckning än för nuvarande.

Bland de närvarande fanns förutom STRING-medlemmarna även Europaparlamentariker, såsom Jeppe Kofod, Marita Ulvskog och Jakop Dalunde. Bland frågorna ingick Fehmarn Belt-förbindelsen, Göteborg-Oslo-sträckan och inte minst det av Region Skåne ledda GREAT-projektet, som syftar till att stötta utbyggandet av infrastruktur för alternativa drivmedel.

Projektledare Britt Karlsson-Greens presentation av GREAT väckte stort intresse och refererades till av flera av de påföljande talarna. Projektet är ett konkret exempel på ett så kallat Public Private Partnership där offentliga aktörer samarbetar med privata, och bland annat diskuterades om GREAT-modellen skulle kunna spridas till andra delar av Europa.

Ystads hamn föreslås få EU-stöd

Ystads hamns projektförslag ”Cargo Capacity Upgrade and LNG Bunkering. Swinoujscie – Ystad Maritime Link”, som syftar till att öka möjligheterna för hamnen att ta emot miljövänliga färjor, föreslås få EU-stöd från Connecting Europe Facility.

Kultur

Kommissionens kulturarbetsplan för 2019
 

Under ett möte med RICC-nätverket (Regional Initiative for Culture and Creativity) berättade Walter Zampieri, enhetschef på Kommissionens Generaldirektorat för utbildning och kultur, att de nu lägger sista handen vid nästa års arbetsplan för kultur. Den kommer att vara basen för Kommissionens arbete på området samt Kreativa Europa-programmet 2019. Medlemsstaterna beslutar om arbetsplanen under ett möte i rådet den 27 november.

Zampieri nämnde fyra tematiska områden som sannolikt kommer att ingå:

  • Kultur för social sammanhållning och välmående (Social cohesion and well-being)
  • Jämställdhet (Gender equality)
  • Arbetsvillkor för KKN och kulturarbetare i stort (Zampieri menade att den här punkten kunde vidgas till att mer generellt röra ”ekosystem” för stöd till KKN och kultur)
  • Kulturarv
I maj publicerade Kommissionen A New European Agenda for Culture – ett långsiktigt styrdokument för kulturarbetet på EU-nivå, vars mål bland annat är Kreativa Europa och dess efterföljare (i nästa programperiod, 2021-2027) ska bidra till att uppnå. 
 

Design Days: Konferens i Bryssel 14 november
 

ERRIN-nätverkets arbetsgrupp för Design & Creativity, som leds av Skåne, Stuttgart och Helsinki, arbetar för närvarande med att organisera en konferens i Bryssel den 14 november. Temat är innovation, digitalisering och kreativa näringar. Tio regioner kommer att presentera sitt arbete på temat, med utgångspunkt i regionala strategier, kluster och stöd för företag, samt tvärsektoriella samarbeten.

Under eftermiddagen ordnas en workshop som syftar till att utbyta erfarenheter på området och knyta nya kontakter med KKN-experter från andra regioner.

Registrering öppnar snart, vänligen kontakta Jakob Kroon på Skåne European Office för vidare information.

Skåne European Office
Rue du Luxembourg 3 | 1000 Brussels, Belgium
Tel: +32 (0) 484 482 904 | www.skane.eu