Nyhetsbrev #1 2019

Dela nyhetsbrevet:

Ett EU-år med stora politiska förändringar

Senast det hände var 2014, dessförinnan 2009. Det handlar såklart om valet till Europaparlamentet i maj följt av bytet av EU-kommission, vilket sker under hösten. Den här gången sammanfaller valet och växlingen av kommission i stora delar med slutförhandlingarna av EU:s långtidsbudget och alla förslag till EU-program. Det är en spännande politisk dynamik. Det har spekulerats i om det nyvalda Europaparlamentet tänker hedra de kompromisser den tidigare kammaren ingått med ministerrådet. Så verkar vara fallet, även om ingen kan sia om utfallet i valet och hur det nya parlamentet kommer att agera. Europaparlamentet är känt för att vara en tuff förhandlare som inte drar sig för att pressa ministerrådet till eftergifter, även när det innebär att tumma lite på spelreglerna. Men sammansättningen av det nya parlamentet och inriktningen på den nya kommissionen står ändå i skuggan av den största förändringen 2019, nämligen att Storbritannien lämnar EU om en dryg månad. Frågan är om inte den händelsen påverkar EU mer i grunden än något EU-val kan göra. Sverige tappar en av sina starkaste bundsförvanter i ministerrådet och EU tappar en stark, om än ofta kritisk röst, för ett mer konkurrenskraftigt EU.

Carl-Albert Hjelmborn, VD Skåne European Office

Nytt från Bryssel

Frukostträff med Vinnovas GD – Darja Isaksson

Vinnovas brysselkontor bjöd i början av januari in till en frukostträff med deras generaldirektör, Darja Isaksson. I sin inledning presenterade hon kortfattat visioner och tankar om prioriterat Vinnova-arbete under 2019 och framåt, framför allt kopplat till Europa. Hennes presentation innehöll både inslag om internationalisering och hur samverkan mellan olika aktörer kan öka. Darja var väldigt angelägen att få inspel om hur Vinnova kan bli ännu bättre i framtiden. Inspel från svenska regionkontor på plats lyfte bland annat fram behovet av att kunna samla alla forsknings- och innovationsaktörer i Sverige på ett bättre sätt, inklusive från den regionala nivån. Vinnova noterade flitigt och meddelade att de kommer följa upp olika inspel bilateralt.  
 
I samband med frukostmötet presenterades också Vanguardinitiativet som ett intressant exempel på hur man försöker koppla samman olika regioner i Europa och dess styrkeområden utifrån ett smart specialiseringsperspektiv. Presentationen togs emot väl och berörde många av de frågor som togs upp av Darja, som exempelvis internationalisering, testbeddar, samt samverkan mellan offentlig sektor, näringslivet, lärosäten och civilsamhället. 
 

Vårens praktikanter: Cecilia och Tove

Vi välkomnar vårens praktikanter Cecilia och Tove till Skåne European Office och Bryssel. De har nu varit hos oss ett par veckor och är i full gång med att bevaka utvecklingen på sina respektive policyområden! 

Välkommen Cecilia!

Hej!
 
Mitt namn är Cecilia Lovén en av vårens praktikanter här på Skåne European Office. Jag studerar min sista termin på Politices kandidatprogram vid Lunds universitet med inriktning statsvetenskap. Under våren kommer jag framförallt arbeta med sammanhållningspolitiken, Vanguardinitiativet och industri- och näringslivsfrågor. Det ska bli väldigt intressant att få lära mig mer om EU ur ett regionalt perspektiv, och hur man arbetar med institutionerna och andra regioner. Det kommer bli en händelserik termin!
 

Välkommen Tove!

Hej!

Mitt namn är Tove Thaning och jag studerar min sista termin på Politices kandidatprogram vid Lunds universitet. Jag har nu lämnat Lund för att under våren praktisera hos Skåne European Office i Bryssel. Det är en händelserik vår jag har framför mig och kommer säkerligen bli den roligaste terminen jag haft på hela programmet! På kontoret kommer mina främsta arbetsområden vara forskning och innovation, hälsa och sjukvård, digitalisering, samt kultur och kreativa näringar. Det är områden jag ser fram emot att arbeta mycket med, och jag tror det kommer leda till en intensiv, lärorik och spännande termin!

Industri och näringsliv

Seminarium om interregionala innovationsinvesteringar, från vänster: Peter Berkowitz (generaldirektoratet för regionala och urbana frågor), Lieke van Alphen Buscardini (North-Brabantprovinsen i Bryssel), Calin Chira (representant för det rumänska ordförandeskapet) och Michael Johnsson (Skåne European Office)

Seminarium om interregionala innovationsinvesteringar tillsammans med Sveriges EU-representation

Den 16 januari anordnade Skåne European Office tillsammans med våra svenska Vanguardkollegor, Central Sweden och Värmlands EU-kontor, ett seminarium tillsammans med den svenska EU-representationen om komponent 5 i förslaget till den nya Interreg-förordningen. Syftet med mötet var att synliggöra, för framförallt medlemsstaterna, varför vi som Vanguardregioner tycker förslaget om interregionala innovationsinvesteringar, komponent 5, är ett välkommet initiativ och välbehövlig möjlighet till finansiering av aktiviteter som bedrivs till exempel inom Vanguard.
 
Det näringspolitiska rådet på den svenska EU-representationen hade bjudit in sina motsvarigheter från de övriga medlemsstaterna. Seminariet hade en väldigt bra uppslutning med ett deltagande på drygt 80 deltagare där ett 20-tal av deltagarna kom från medlemsstaternas representationskontor.
 
Peter Berkowitz, enhetschef på generaldirektoratet för regionala och urbana frågor och med specifikt ansvar för smart specialisering, lyfte fram att det från EU-kommissionens sida kommer att anordnas ett antal event under våren för att framförallt konkretisera hur komponent 5 ska användas. Enligt EU-kommissionen är det sannolikt att instrumentet kommer att finnas kvar efter förhandlingarna.
 
Calin Chira, från det rumänska ordförandeskapet, presenterade kortfattat deras prioriteringar under våren. Calin meddelade bland annat att de tekniska förhandlingarna kring europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) är avklarade och i ministerrådets kompromiss lyfts komponent 5 ut till att bli ett eget instrument inom europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Budgetens storlek för detta är fortfarande oklar då den förhandlas av finansdepartementen och ingår i de så kallade förhandlingsboxarna inom förhandlingen av EU:s fleråriga budgetram (MFF). Tidsramen för den senare är en möjlig överenskommelse till hösten under det finska ordförandeskapet men det finns en risk att det spiller över till våren 2020 och det kroatiska ordförandeskapet.
 
Europaparlamentet som antog sin position i plenum vad gäller Interreg-förordningen den 16 januari välkomnar komponent 5 och föreslår att den finns kvar inom Interreg-familjen, dock som ett fristående initiativ som inte ska konkurrera med de övriga Interreg-komponenterna. I Europaparlamentets förslag ligger budgeten fast på 970 miljoner €. Värt att notera är att detta kommer vara Europaparlamentets ingång i framtida trilog-förhandlingar kring Interreg, även om dessa skulle ske efter valet till Europaparlamentet i maj.  
 

EU Industry Days

I början av februari anordnade EU-kommissionen sina årliga industridagar, denna gång med lite bredare ansats som också innefattade evenemang arrangerade ute i medlemsstaterna. Talarlistan var lång med till exempel EU-kommissionens ordförande

Jean-Claude Juncker som bland annat tog upp vikten att fördjupa inre marknadssamarbetet. Han lyfte även fram det nyligen undertecknade handelsavtalet med Japan och vilka möjligheter detta ger europeisk industri. Kristalina Georgieva, Världsbanken, lyfte fram att Europa bör fokusera på mer investeringar i forskning och innovation samt att investera i arbetskraften för att kunna bibehålla konkurrenskraften. En välutbildad arbetskraft och social sammanhållning är en styrka för Europa. Samtidigt som det fanns en stark framtidstro vad gäller möjligheterna med ny teknik som artificiell intelligens lyfte ett antal panellister fram den pessimism som rådde tidigare under året när världens ledare träffades i Davos, framför allt att klimatförändringarna är alarmerande, men detta kan också leda till nya möjligheter för europeisk industri.    
 

Digital Europe: EU:s första sektorsprogram vikt åt digitalisering

Europaparlamentet och medlemsstaterna kom den 13 februari fram till en politisk överenskommelse om det nya programmet ”Digital Europe”, EU:s första sektorsprogram vikt åt digitalisering och en av delarna i långtidsbudgeten för 2021-2027.

Inom programmet finns fem huvudpelare för investering i den digitala sektorn. Pelarna är:

  • Högpresterande datorer
  • Artificiell intelligens
  • Cybersäkerhet och tillförlitlighet 
  • Avancerad digital kompetens 
  • Säkerställning av ett stort användande av digital teknologi inom alla delar av samhället för att stärka ett europeiskt ledarskap inom industriell teknologi.
Argumenten för de fem pelarna grundar sig i att inget enskilt land anses kunna klara av de investeringar som krävs inom dessa områden på egen hand. De fem pelarna har därför lyfts som områden där en gemensam satsning av medlemsländerna är nödvändig för att möta kommande utmaningar.

ITRE-utskottet, som är ansvarigt för digitalisering i Europaparlamentet, röstade i december igenom programmet med en budget på 8,2 miljarder €. Nästa steg i processen är förhandlingar mellan ITRE och medlemstaterna i ministerrådet. Innan progammet officielt kan antas, krävs en omröstning i Europaparlamentet i plenum.  

Sammanhållningspolitiken 

Läget i förhandlingarna - Sammanhållningspolitiken

Europaparlamentet har under inledningen av året röstat om både den allmänna förordningen för de sju olika fonder som den omfattar, bland annat europeiska regionala utvecklingsfonden och europeiska socialfonden (ESF+) samt Interreg, i plenum. Vad gäller den allmänna förordningen lyfter Europaparlamentet bland annat fram att regionerna ska ha en tydlig roll när det gäller partnerskapsöverenskommelsen men även att det måste ske en koordinering med landsbygdsprogrammet. Europaparlamentet röstade och debatterade den allmänna förordningen den 13 februari. Debatten berörde främst budgetnedskärningar, makroekonomisk konditionalitet och medfinansiering. De flesta europaparlamentariker (MEP:s) var emot budgetnedskärningar och debatterade för att bibehålla nuvarande budgetnivå för kommande period 2021–2027. Makroekonomisk konditionalitet, det vill säga möjligheten för EU att hålla inne en medlemsstats finansiering av ett eller flera program om denne inte följer EU:s ekonomiska styrningsmekanismer, mötte stort motstånd. Många var oroliga att det framförallt skulle påverka mindre utvecklade regioner negativt. Vidare betonade många MEP:s högre medfinansieringsnivåer för främst mindre utvecklade regioner. Europaparlamentet är nu redo att inleda trilog-förhandlingar med ministerrådet.
 
Ministerrådet som är den andra lagstiftande institutionen jämte Europaparlamentet, nådde ett partiellt mandat till att inleda förhandlingar vad gäller vissa delar av den allmänna förordningen med Europaparlamentet strax innan jul. Bland annat vill man från ministerrådets sida att de medlemsstater som har en mindre budget än 2,5 miljarder € inte ska behöva omfattas av en partnerskapsöverenskommelse.
 
Vad gäller Interreg-förordningen som man också röstat om i plenum i Europaparlamentet, vill man från Europaparlamentets sida se en högre budget för Interreg, återinföra Interreg Europe samt maritimt gränsöverskridande samarbete på liknande sätt som idag. Europaparlamentet ställer sig också positiva till interregionala innovationsinvesteringar, komponent 5, men vill flytta detta till ett eget kapitel inom Interreg med bibehållen budget.
 

Forskning och innovation

Läget i förhandlingarna - Horisont Europa

Förhandlingarna om Horisont Europa, efterföljaren till forsknings- och innovationsprogrammet Horisont 2020, fortskrider, om än i lite ryckig takt. Som tidigare rapporterats i detta nyhetsbrev har både Europaparlamentet och ministerrådet antagit sina förhandlingspositioner när det gäller förordningen som etablerar ramprogrammet och dess deltaganderegler. Nu pågår triloger, det vill säga förhandlingar mellan Europaparlamentet och ministerrådet ledda av EU-kommissionen, om denna del. Det saknas däremot fortfarande överenskommelse i ministerrådet när det gäller det så kallade specifika programmet, som definierar ramprogrammets innehållsmässiga inriktning. Medlemsstaterna är oense om den legala grunden för programmet, där de artiklar som valts av EU-kommissionen som grund för förslaget om Horisont Europa innebär att Europaparlamentet har medbestämmanderätt när det gäller utformningen av det specifika programmet. Nås ingen överenskommelse om detta innan EU-valet i maj i år riskerar ramprogrammets start att bli försenad, befarar representanter för forskningsintressen i Bryssel. 

Horisontgrupp diskuterade spetsforskning och smart specialisering i Bryssel

Skånes Horisontgrupp, bestående av medarbetare från forsknings- och innovationsstödjande funktioner inom de skånska lärosätena, kommuner och Region Skåne, besökte Bryssel för ett studiebesök över två dagar i januari. På agendan stod möten med EU-kommissionens genomförande organ för det Europeiska forskningsrådet (ERC), som berättade om nyheter när det gäller stödet för spetsforskning i nästa programperiod, generaldirektoratet för forskning som lyfte nya möjligheter

till synergier mellan forskningsprogrammet och andra typer av EU-finansiering, representanter från andra universitets- och regionrepresentationer i Bryssel som förklarade sina arbetsmodeller, bland mycket annat. Gruppen fick också veta hur det går i förhandlingarna om Horisont Europa då de träffade Dan Andrée som är seniorrådgivare till Vinnova och svenska utbildningsdepartementet i Bryssel. Dagarna avslutades med en diskussion med Ana Beramendi från Vetenskapsrådet om hur de skånska forsknings- och innovationsaktörerna skulle kunna bli mer aktiva i att påverka inriktningen på utlysningarna i nästa programperiod. Vill du veta mer om Horisontgruppens arbete? Då är du välkommen att höra av dig till Skåne European Office, som sammankallar gruppen.

Miljö och klimat

EU-kommissionen reflekterar över FN:s globala hållbarhetsmål för Europa 2030 

I januari presenterade EU-kommissionen ett reflektionspapper gällande FN:s globala hållbarhetsmål (SDG) med koppling till hur de kan bidra till ett hållbart EU 2030. I arbetet mot en hållbar utveckling och

förändring läggs stor vikt vid en övergång till cirkulär ekonomi och en förändrad inställning till framför allt matkonsumtion. Vidare läggs fokus på att kunna göra EU mer hållbart genom att exemplifiera horisontella områden som kan hjälpa att implementera ett mer hållbart system. Där lyfts bland annat utbildning, forskning och innovation samt digitalisering fram som områden där det krävs ett fortsatt stort fokus. Forskning och innovation är ett område som särklit kan påverka hur väl EU möter hållbarhetsmålen.
 
För att stimulera diskussionen om hur EU ska följa upp de globala hållbarhetsmålen inom unionen har tre olika scenarion identifierats:

1. En övergripande strategiplan för hela EU
2. Fortsätta integrera SDG i alla relevanta EU-policys, utan krav på åtaganden från medlemsstaterna
3. Ökat fokus på yttre åtgärder för att hjälpa omvärlden förbättra sig, samtidigt som EU:s eget arbete förbättras

Det mest troliga utfallet är en kombination av de ovannämnda scenarierna.
 

Hälso- och sjukvård

Nya möjligheter för patienter att komma åt sin hälsodata över landgränser

EU-kommissionen har antagit en rekommendation om ett europeiskt format för utbyte av elektroniska patientjournaler. Syftet är att öka möjligheterna för EU:s medborgare att få tillgång till sina e-journaler i ett annat EU-land. Initiativet följer av den EU-strategi för digitalisering inom vården som publicerades i april 2018. Ett antal EU-länder samarbetar redan när det gäller delning av patientöversikter och e-recept över landsgränser (till exempel Finland och Estland). Den nya rekommendationen uppmuntrar fler länder att ansluta sig och även att utvidga samarbetet till tre nya områden: laboratorietester, bilddiagnostik och rapporter om utskrivning från sjukhus.
 

Kultur

Startkonferens för EU-projektet Cultural and Creative Spaces and Cities

Region Skåne och Skåne European Office samarbetar med Trans Europe Halles för att organisera startkonferensen för det stora EU-projektet Cultural and Creative Spaces and Cities. Konferensen ska hållas 4 april i Bryssel och kommer ge över hundra deltagare från kulturcentra, regioner, kommuner och andra utvecklingsorienterade organisationer möjligheten att diskutera olika sätt att arbeta med kulturcentra för att bidra till social sammanhållning och miljömässig hållbarhet.

Ni är välkomna att kontakta oss för vidare information.
 

Läget i förhandlingarna - Kreativa Europa-programmet

Rapportören Silvia Costa (S&D) berättade under CULT-utskottets möte i januari om ändringsförslag som för närvarande diskuteras för Kreativa Europa-programmet. Bland annat nämnde hon vikten av att även fortsatt främja kultur med utångspunkt i dess egenvärde, en ökad budget för programmet och synergier med andra EU-program.
 
En nyhet i förslaget, som visat sig vara kontroversiell, är förslaget om ett etablerande av ”European Observatory for Cultural and Creative Sectors” som ska drivas av EU-kommissionen med nuvarande resurser. Syftet med ett sådant observatorium skulle vara att definiera kvantitativa och kvalitativa indikatorer för att kunna mäta effekten av kulturpolicy.
 
Omröstningen i CULT-utskottet hölls 20 februari, och omröstningen i plenum är planerad till 25 mars. 

Skåne European Office
Rue du Luxembourg 3 | 1000 Brussels, Belgium
Tel: +32 (0) 484 482 904 | www.skane.eu