Nyhetsbrev #2 2018

Dela nyhetsbrevet:

» Nytt från Bryssel    » Industri & näringsliv    » Forskning    » Hälsa    » Miljö    » Kultur   

Större budget för krympt EU – Sverige går mot en lång och tuff förhandling

Så kom då slutligen det både efterlängtade och kanske också fruktade förslaget till flerårsbudget för EU 2021–2027 från EU-kommissionen. I detta nyhetsbrev kommenterar vi hur förslaget ser ut på olika områden. Från lokalt och regionalt håll i Sverige har nog förslagets mötts av en viss lättnadens suck. Sammanhållningspolitiken krymper visserligen enligt förslaget med cirka 7%, men den föreslås omfatta hela EU. Från nationellt håll har länder som Sverige, Nederländerna, Danmark och Österrike, som för övrigt kommit att kallas ”the frugal four” (ungefär ”de fyra sparsamma”), uttryckt skarp kritik. Dessa nettobetalande länder vill se en krympt EU-budget som reflekterar det faktum att Storbritannien lämnar EU.

De nya utmaningar som kommissionsordförande Juncker och budgetkommissionär Oettinger pekar ut, såsom migration, yttre gränsskydd, försvarssamarbete och skydd mot ekonomiska chocker anser man ska finansieras genom att krympa mer traditionella insatsområden, framför allt jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken. Ett visst stöd för den linjen har uttryckts från tyskt håll, där man anser att kostnadsökningen blir alltför stor för nettobetalarländerna. Det är dock många länder, inte minst i söder och i öster, som helt delar EU-kommissionens bild av att det behövs mer pengar för att klara EU:s stora utmaningar. Den bilden delas också av Europaparlamentet, som velat se en budget som motsvarar 1,3% av medlemsstaternas samlade BNI, att jämföra med kommissionsförslaget på 1,11%. Med föregående budgetförhandling i minnet är det rimligt att anta att den slutliga budgeten hamnar närmare kommissionens förslag, då budgetens storlek avgörs av medlemsstaterna genom enhälligt beslut i ministerrådet, som traditionellt är med budgetrestriktivt. Men även med en nivå i enlighet med eller strax under kommissionens förslag skulle kostnaden för Sveriges medlemsavgift öka med 10–15 miljarder kronor per år.

En tuff förhandling väntar nu Regeringskansliet och de utsända diplomaterna i Bryssel. Under tiden väntar vi alla med spänning på de konkreta förslagen till samarbetsprogram, som väntas i slutet av maj och början av juni. För oavsett budgetstorleken, är det viktigaste för lokal och regional nivå att programmen medger kvalitativa EU-samarbeten till förmån för lokal och regional utveckling. Även om det inte handlar om stora pengar för regioner som Skåne, har strukturfonderna varit avgörande för att få till många viktiga projekt i vår region. Detsamma gäller i stor utsträckning också de EU-program där pengar söks i konkurrens på EU-nivå, såsom Horisont 2020-programmet, Fonden för ett sammanlänkat Europa och Kreativa Europa-programmet.
 
Carl-Albert Hjelmborn, VD Skåne European Office

Nytt från Bryssel

Reaktioner från EU-parlamentet

EU-kommissionens förslag till den fleråriga budgeten följdes av en debatt i Europaparlamentet. Några åsikter som noterades var:
 
Inte gott nog:
Flera av EU-parlamentarikerna hävdade att den föreslagna budgetökningen från ca 1,03% till 1,11% av BNI inte är tillräcklig, med hänvisning till parlamentets linje om en ökning till 1,3% av BNI. Att det efter Brexit krävs mer Europa, inte mindre, var en åsikt som vädrades av flera parlamentariker. Samtidigt framförde de EU-skeptiska partigrupperna ENF och EFDD, inte oväntat, inlägg om att kommissionen blundar för att medborgarna i realiteten snarare önskar mindre Europa. De gröna hävdade att inte tillräckligt stora satsningar görs på investeringar mot klimatförändringar. En viss oro för den minskade budgeten för sammanhållningspolitiken uttrycktes främst av S&D.
 
Nöjdast? 
Guy Verhofstadt från ALDE presenterade under sitt inlägg i debatten en lista på fyra framsteg han ser med den nya MFF:n.

  • Ökat bidrag från medlemsstater
  • Ökad prioritering av forskning och innovation
  • Förslaget till en ny finansieringskälla av nationella medel bland annat bestående av en nationell avgift beräknad utifrån plastavfall som inte återvinns. 
  • Ökade krav på medlemsstaterna att respektera rättsstatsprincipen
Även EPP referade till budgetförslaget som ett "bra förslag", men att det finns stora förbättringar att göra.

Sammanhållningspolitiken i nästa programperiod

I jämförelse med nuvarande programperiod väntas budgeten för sammanhållningspolitik minska i nästa programperiod. I EU-kommissionens fleråriga budgetförslag uppgår budgeten för regional- och sammanhållningsfonden till 273 miljarder euro för perioden 2021–2027.

Politiken för regional utveckling föreslås ha följande huvudområden:

  • ett smartare Europa, där entreprenörskap, innovation och digitalisering uppmuntras
  • ett grönare och koldioxidsnålt Europa, genom en ren och rättvis energiomställning
  • ett mer sammanlänkat Europa, gällande rörlighet, energi och digitalisering
  • ett mer socialt Europa, med fokus på genomförandet av den Sociala pelaren
  • ett Europa närmre medborgarna, med större vikt vid lokala initiativ
Ett ökat fokus på innovation nämns i förslaget. Dessutom kommer så kallade ex-ante villkor, som ska garantera förutsättningar för effektivt användande av EU-medel, att finnas kvar. Förslaget pekar även på att medfinansieringsgraden från medlemsstaterna kommer att öka. BNP per capita kommer fortsatt att utgöra huvudregeln för fördelning av medlen mellan medlemsstaterna men även andra indikatorer som arbetslöshet och klimatförändringar kommer att beaktas.

För att förenkla för stödmottagaren ska den administrativa bördan minska genom förbättrade styrnings- och kontrollsystem där regler ska anpassas för att vara mer kompatibla över programgränser. Detta för att underlätta för synergier. Program som fungerat utan anmärkningar ska kunna erhålla ett lättare styr- och kontrollsystem. Förslaget nämner också att fokus ska ligga på resultat och från EU-kommissionens sida ser man gärna ett ökat användande av finansiella instrument.

Industripolitik och näringslivsfrågor

InvestEU

InvestEU är kommissionens förslag på ett nytt investeringsinstrument. Instrumentet bygger på den tidigare ”European fund for strategic investments” (EFSI) och ska samla investeringskällor med syftet att förenkla och minska den administrativa bördan. InvestEU kommer att implementeras av Europeiska investeringsbanken i samarbete med nationella intermediärer. I budgetförslaget dedikeras 15.2 miljarder euro till InvestEU, vilket enligt kommissionen ska generera ytterligare 650 miljarder euro i investeringar runt om i Europa.

Uppdatering från Vanguardinitiativet

Den 12 april anordnades det tredje styrgruppsmötet för den tematiska smarta specialiseringsplattformen för industriell modernisering i Rovaniemi. Skåne leder tillsammans med italienska regionen Emilia-Romagna, inom ramen för Vanguardinitiativet, pilotprojektet ”New Nano-Enabled Products Pilot Project” som är ett av de 11 partnerskap som deltar i plattformen. Vid styrgruppsmötet presenterades framsteg sedan senaste styrgruppsmötet men även eventuella hinder för att driva interregionala samarbeten framåt. En rad olika generaldirektorat från EU-kommissionen deltog vid mötet, bland annat DG Grow, DG Regio och DG Research. Regionkommittén deltog också på mötet. Mer information om arbetet inom denna plattform finns här

Forskning och innovation

Forskning, innovation och utbildning bland de få poster som ökar i kommissionens budgetförslag

Forskningspolitiken får enligt kommissionens förslag en ökad budget, men inte en dubbling som många aktörer argumenterat för. Sammanlagt blir det ca 100 miljarder € för efterföljaren till Horisont 2020, som fått namnet Horizon Europe, och Euratom, EU:s äldsta forskningsprogram som fokuserar på kärnkraftsforskning. I summan ingår även pengar som ringmärks för en ny riskkapitalfond, InvestEU, och för forskning inom livsmedel och jordbruk.
 
Summan är inte obetydlig, särskilt i ljuset av att många andra politikområden minskat i storlek. Dock var det ungefär denna budgetram som föreslogs inför Horisont 2020, men som sjönk till knappt 80 miljarder under förhandlingarna. Framstående EU-parlamentariker och representanter för forskningslobbyn i Bryssel tycker inte att förslaget räcker för att möta de behov som finns på forsknings- och innovationsområdet, inte minst med tanke på de låga beviljandegraderna i det nuvarande programmet. De argumenterar istället för en budget på minst 120 miljarder €.
 
Forsknings- och innovationsfinansiering återfinns dock även på andra ställen i det nya budgetförslaget. Utöver ovan nämnda InvestEU och Euratom, återfinns medel i satsningen på fusionsreaktorn ITER, ett program för militär FoU, samt i ett helt nytt program, Digital Europe, som ska investera i digitalisering av offentlig sektor och industri. Vidare förväntas synergier mellan Horizon Europe och övriga program leda till mer satsningar på forskning och innovation inom t.ex.sammanhållningspolitiken.
 
I sammanhanget är det också värt att särskilt notera Erasmus+, som är den stora vinnaren med en dubblad budget till totalt 30 miljarder €, för att fortsätta finansiera bland annat studentrörlighet, som kommissionen ser som ett nyckelverktyg för att främja europeiskt samarbete på lång sikt. Ledorden är inkludering och livslångt lärande.
 
Hälsoprogrammet, å sin sida, försvinner enligt förslaget som eget program och bakas in i en ”Europeiska Socialfonden +”.

Horizon Europe: öppen vetenskap, globala utmaningar och öppen innovation

Det nya forsknings- och innovationsprogrammet, Horizon Europe, kommer som väntat att bygga vidare på de pelare som Horisont 2020 vilat på i en anda av ”evolution” snarare än ”revolution”. Den första pelaren har arbetsnamnet Öppen vetenskap och innefattar Europeiska forskningsrådet (ERC), Marie Sklodowska Curie Actions och forskningsinfrastruktur. Forskare och deras nätverk ska vara drivande och projekt ska väljas ut enligt bottom-up-logik baserat på excellens som enda kriterie. Pelare två går under namnet Globala utmaningar och industriell konkurrenskraft. Här återfinns utlysningar som kopplar till policyprioriteringar och särskilt genomförandet av FN:s hållbarhetsmål. Inom denna pelare, som präglas av utmaningsdriv, kommer en del av budgeten att investeras i så kallade missions. Den sista och tredje pelaren kallas i MFF-förslaget Öppen innovation och består till största del av det nya programmet Europeiska Innovationsrådet (EIC), som ska erbjuda en one stop shop för innovationsfinansiering, med fokus på marknadsskapande innovation.

Hälso- och sjukvård

Nytt initiativ för europeisk genomdatabas

Den 10 april 2018 anordnade EU-kommissionen sin andra Digital Day, en dag med debatter mellan stakeholders och offentliga aktörer kring EU:s framtida digitaliseringsarbete. Debatterna handlade bland annat om AI och Blockchain och i samband med debatterna skrevs ett antal samarbetsdeklarationer under. Slutiligen lanserade kommissionen ett verktyg vid namn Innovation Radar, som ska användas för att hitta innovation sprungen ur Horisont2020-finansierad forskning som är redo att lanseras på marknaden.

Relevant för området eHälsa är att 13 länder (varav Sverige är ett) skrev under en samarbetsdeklaration för byggandet av en gemensam databas för genomforskning. Databasen ska bland annat möjliggöra mer personanpassad vård för sällsynta sjukdomar. Deklarationen ska bidra med säker och effektiv infrastruktur för forskningsdata. Detta är en del av arbetet med en av de tre prioriterade åtgärder som identifierades i samband med kommissionens halvtidsutvärdering av hälsa inom strategin för den digitala inre marknaden från 2017, där en åtgärd är att förbättra infrastruktur för gränsöverskridande forskning.

Miljö och infrastruktur

Kommissionens förslag gällande Connecting Europe Facility 

Kommissionens förslag för Connecting Europe Facility i nästa programperiod ser ut att bevara en relativt stor del av programmets nuvarande utformning. Den totala budgeten för Connecting Europe Facility föreslås öka till ca 42 miljarder € för hela perioden. Den del av programmet som ska syfta till att utveckla energinät föreslås få dryga 8.6 miljarder €. Delen som tidigare hette telecom byter nu namn till digital vilket signalerar att kommissionen vill se mer synergier mellan de olika områdena, som ju motsvarar policyområdet Smarta städer innefattande transport, energi och IKT.

Transportdelen föreslås få ungefär 30.6 miljarder €, men inbegripet i detta finns en ny post särskilt öronmärkt för försvarsrelaterad infrastruktur (”Support for Military Mobility”) om 6.5 miljarder € samt, liksom i nuvarande period, en summa öronmärkt för medlemsstater som omfattas av Sammanhållningsfonden – ungefär 11.2 miljarder € enligt liggande förslag. För Sveriges del skulle ca 12.8 miljarder € vara möjliga att söka under perioden 2021-2027.

Årets LIFE-utlsyningar har öppnat: 400 miljoner € till miljö och klimat

LIFE är EU:s sektorsprogram för miljö och klimat, som syftar till att genomföra EU:s prioriteringar och utveckla Europeiskt mervärde på dessa områden. Programmet ska också bidra till att mainstreama miljö- och klimatarbete in i andra politikområden. LIFE består av två delar, en för miljö- och naturskydd och en för klimat, som i sin tur innehåller ett flertal fokusområden inom till exempel vatten, avfall, luftkvalitet och klimatanpassning. Programmet finansierar en lång rad projekttyper: pilot- och demonstrationsprojekt, kapacitetsbyggnad, utveckling och spridning av goda exempel, osv. Sedan 2014 finns också en ny typ av storskaliga så kallade ”integrerade” projekt, vilka syftar till att genomföra EU:s strategiska planer på miljö- och klimatområdena. Nytt för i år är en förenklad ansökningsprocess i två steg inom programmet för miljö. Första deadline infaller redan den 12 juni och gäller första steget (concept note) för ansökningar inom miljö och resurseffektivitet. Övriga deadlines följer under 2018-2019.
 

Kultur

Kommissionens budgetförslag för kultur 2021-2027

Kommissionens förslag för kulturstöd i budgeten nästa programperiod utgörs i Kreativa Europa av en ökning till 1.85 miljarder euro, från nuvarande periods 1.46 miljarder. Dessutom föreslås budgeten för Erasmus+ dubbleras, till 30 miljarder euro. Detta är signifikant då Erasmus+ bland annat stödjer internationell rörlighet för yrkesverksamma i exempelvis kultursektorn.

Den aviserade strukturen på Kreativa Europa – med en kulturdel och en mediadel - skvallrar inte om några större förändringar, men det återstår att se när Kommissionens detaljerade programförslag publiceras mot slutet av maj och under ett par veckor framåt.
I budgeten föreslås digitalisering få extra stöd, och gissningsvis skulle det där kunna finnas en del att hämta för kulturaktörer – exempelvis gällande digitalisering av kulturarv. Det blir också intressant att se i vilken mån kulturella och kreativa näringar kan spela en roll i program som inte är direkt ägnade åt kulturaktörer (som Kreativa Europa är).  

Kulturarvskonferens i Bryssel 16 maj

Kulturnätverket RICC (Regional Initiative for Culture and Creativity) arrangerar 16 maj en kulturarvskonferens i Bryssel. Konferensen är en del av det europeiska året för kulturarv och kommer samla talare från europeiska regioner, inklusive Skåne, tjänstepersoner från Kommissionen och Silvia Costa från Europaparlamentets kulturutskott.

Diskussioner om kulturella och kreativa näringar i Bryssel

Den 21 mars anordnade Skåne European Office tillsammans med EU-parlamentarikern Christian Ehler ett möte i EU-parlamentet och en efterföljande workshop på SEO:s kontor. Syftet med dagen var att belysa goda exempel och diskutera hur kulturella och kreativa näringar bättre kan stödjas i regioner. I panelen i parlamentet fanns Ehler, samt talare från kommissionen Tillväxtverket, Skåne och Baskien. För Skånes räkning talade Maria Tuszynski och Ola Jacobson. Några huvudpunkter från diskussionen var:

  • Det behövs mer storytelling för att belysa arbetet med kulturella och kreativa näringar
  • Regioner bör göra det enklare för aktörer att samverka över sektorsgränser.
  • EU-program behöver bli mer flexibla och lättförståeliga för att bredda typen av projektansökningar.

Seminarium om kreativa näringar i regionala innovationsssystem

Den kreativa sektorn har potential att lösa dagens komplexa problem men står samtidigt inför utmaningar med att finansiera projekt och samarbeta tvärsektoriellt. Detta var slutsatsen från det seminarium om kreativa näringars roll i regionala innovationssystem som Skåne European Office anordnade den 8 mars tillsammans med ERRIN-nätverkets arbetsgrupp ”Design & Creativity”.

Under seminariet presenterades regionala exempel på sektorsövergripande samarbeten mellan design och innovation från bland annat Flandern och St Étienne. European Crowdfunding network presenterade alternativa finansieringsmöjligheter för kreativa näringar. Europeiska kommissionen presenterade sin ”Culture and Creative Sector Guarantee Facility, ett verktyg som kan användas för att öka möjligheter att lånefinansiera verksamhet inom den kulturella och kreativa sektorn, genom att EU-kommissionen går in som säkerhet. 

Skåne European Office
Rue du Luxembourg 3 | 1000 Brussels, Belgium
Tel: +32 (0) 484 482 904 | www.skane.eu